
Hästtänder & betsling

En häst har normalt mellan 36-44 tänder, beroende på om den har vargtänder och betar. De tillhör tandgruppen hypsodonter och har till skillnad från oss brachydonter en fördröjd rotutveckling. Det betyder att hästens tandrötter börjar utvecklas först då tänderna kommer i slitning och hästens bett mognar och förändras under en lång tid.
Tandutveckling
Unghästbettet består initialt av mjölktänder och och dess permanenta bett är inte färdigutvecklat förrän den nått ca 5 års ålder. Under denna ungdomsperiod fördubblar tandbågen i princip sin längd - tillväxttakten är alltså mycket stor! Under denna period är det extra viktigt att göra regelbundna tandkontroller eftersom de flesta bettfel grundläggs här.

Från 7 års ålder räknas hästen som vuxen.
Den ska då förhoppningsvis ha ett normalbett och balans
mellan tillväxt och nötning ska råda. Ev bettavvikelser
ska helst vara korrigerade innan denna period.
Från ca 14 års ålder börjar slitaget vara större än "tillväxten". Rotutvecklingen avstannar och här börjar det reella åldrandet av hästens tänder. En viss elongation och rotförlängning kan dock ske fortfarande. Från denna ålder börjar olika tandproblem såsom glesbett och foderinpackningar kunna uppträda. Ju äldre hästen blir, desto mer frekvent diagnostiseras andra tandlidanden som ibland hör till åldrandet såsom karies, frakturer och lösa tänder.
En gammal hästs huvud har mist mycket av sin densitet
och väger bara en tredjedel av vad den unga hästens huvud gör!
Visste du att studier visar på att upp emot 70-85 % av arbetande hästar uppvisar betselrelaterade skador i munnen?
Allt utrymme i hästens mun upptas av tungen och bettet har alltså ingen plats i munhålan, det TAR plats! Just därför är det extra viktigt att se till att man har en så korrekt anatomisk anpassning av bettet som möjligt, för att hästen ska kunna prestera på sin allra högsta nivå.
Min arbetsfilosofi
Jag utbildar mig till hästodontolog vid SLU i Uppsala och arbetar enligt Torbjörn Lundströms synsätt. Det betyder att jag utgår från hästens normala tuggfunktion och försöker värdera de fynd och avvikelser jag hittar för att kunna sätta i relation till om de utgör ett problem för individen. För att kunna ställa rätt diagnos så krävs en bra arbetsbelysning och en sederad patient - detta är en förutsättning för en noggrann undersökning!
Jag arbetar både med motor- och handdrivna instrument och har tillgång till specialiserad utrustning inriktad på avancerad tandvård för häst. En häst har ett begränsat tandkapital, och detta försöker jag förvalta på bästa sätt med precisa och riktade åtgärder där det är nödvändigt.
Betselrelaterade frågeställningar är en av mina favoritämnen! Jag hjälper gärna till med betselutprovning och utrustningstillpassning.
Efter att undersökningen är klar får varje ny hästpatient ett tandkort som sedan fylls i efter varje behandling. Detta för att kunna följa hästens tandhistoria och kunna ge rekommendationer om hur den fortsättningsvis bör följas upp.
Att tänka på inför behandling:

-
Din häst ska vara fullt frisk - om inte måste du informera mig om detta så vi får anpassa ev behandling. Den får inte heller stå på behandling med preparat som inehåller sulfa. Exempel på detta är hippotrim, tribrissen och trimediazin. Dräktiga ston bör ej heller sederas de sista tre dräktighetsmånaderna.
-
Startkarens på behandlingen är minst 96 h, ibland ända upp till 14 dagar beroende på val av preparat.
-
Hästen får inte äta på upp till två timmar efter behandling, för att minimera risken av foderstrupsförstoppning.
-
Tag gärna fram/med de bett och de huvudlag du normalt använder.
-
Glöm inte att ta med din hästs tandkort!
OBS! Vid tandbehandlingar på sedererad häst krävs vintertid
ett uppvärmt utrymme att hålla till i!